Jaquetão… drömhästen

Nu har det gått en hel vecka sen lastbilen med portugiserna anlände. Det känns som att de varit här så mycket längre med allt som hänt och utvecklats!

Silverhästen får lite mer tid på sig att landa medan jag och Jaq så smått påbörjat vår träning. Dag nr två eller något sådant började jag lära honom att titta bort för att få godis – han är en ganska nyfiken och närgången kille så det var lika bra att sätta igång med det direkt. Vi höll på i kanske fem minuter och han försökte och försökte att gräva fram karamellen ur handen med läppar, tänder och hovar till hjälp. När jag testade igen dagen därpå hade polletten fallit ner och sen dess är han blixtsnabb att vända bort huvudet när han vill ha belöning.

Vi började även med backning relativt tidigt. Eftersom jag alltid ger godisen långt bort från kroppen in mot hästens bog faller det sig ganska naturligt för dem att ta ett steg bakåt för att nå. Så det var inte så värst svårt att utveckla det vidare till en ren backning. I början fick jag vifta lite mot bogen för att han skulle förstå, men nu börjar jag kunna stå kvar och peka medan han backar undan från mig. Jag vill alltid att hästen ska kunna backa även om jag inte följer med – för att se till att han backar för en SIGNAL, inte för att jag FÅR honom till att backa med min position, om ni hänger med på skillnaden.

I tisdags hade vi vår första “ordentliga” träningssession i paddocken. Jag ville mest låta honom springa av sig, då de inte får så mycket utevistelse än och hagen är ganska liten. Så det blev en “crash course” i longering. Normalt sett är longering något jag plockar in senare i utbildningen, efter att hästen lärt sig att backa undan och gå iväg med framdelen åt det håll jag pekar. Men nu blev det alltså ett undantag. Jaquetão har blivit longerad i Portugal, jag testade även när jag hälsade på honom, men jag upplever att han inte riktigt förstått uppgiften. Det var väldigt beroende av att man stod i rätt position för att han skulle hålla igång. Precis som jag skrev här ovanför vill jag alltså att hästen ska arbeta för en inlärd signal, inte för en viss position.

Jag tycker att vi nådde en hyfsat bra förståelse under vårt första träningspass. Jag avslutade med att låta Jaq springa löst i paddocken, och passade på att öva inkallningar. Det har vi gjort en hel del i box och hage, och det funkade lika bra nu när han var i rörelse.

Igår fick båda pojkarna komma ut tillsammans i paddocken för andra gången. Ett separat inlägg om det kommer. De sprang i alla fall runt en del och lekte med varandra… men döm min förvåning när Jaq plötsligt började erbjuda löslongering. Han gjorde det någon gång under det första passet och jag berömde såklart… men jag trodde ju aldrig att han skulle välja att lämna Importante för att leka med mig istället. Wow, vilken häst! Jag kunde till och med be honom att galoppera på volten runt mig utan att han drev iväg.

Jag blir mållös på nytt varje dag jag spenderar med Jaquetão. Han är så ruskigt smart, arbetsvillig och nyfiken. Jag ser framåt med sååå spända, förväntansfulla ögon… ♥